Lite omedvetet burit på tankar kring vilka människor som utstrålar och sprider glädje runt om sig och vilka som inte gör det. Tror jag är mestadels mottaglig för de som har glädjeaura runtom sig. De dras jag till. De suger jag åt mig energi av. De andra låter jag passera på nå´t märkligt vis... gör ju inget.
Människor som arbetar med service förväntas vara glada i sin profession, oavsett i vilken bransch. Jag har lagt märke till att branschfolk inom handelsområdet skenar iväg vad gäller "goodwill" jämfört med människor som jobbar med hälso- och sjukvård. Branschen som kommer oss själva, oss människor, speciellt nära egentligen, kanske under inte helt bekväma former dessutom. VI förväntas vara experter på området människor. Hm, då borde "vi" ju vara extra bra på att bemöta den kontaktsökande, oavsett vad denne person söker för... eller hur?
Jag hade nyligen kontakt med en banktjänsteman, trevlig och glad i bemötandet. Ett annat sammanhang nyligen...Bad inte direkt om hjälp, men kanske mitt fumliga kroppsspråk på macken nyligen ingav ett rop om hjälp då innehavaren själv kommer fram och erbjuder sin hjälp. Väl klar ett par minuter senare önskade han mig en trevlig fredag, Jag hade anledning att återvända på eftermiddagen pga punktering vilken de "självklart" fixade på en halvtimme! Så serviceminded att mitt hjärta slog glädjevolt över att blivit bemött så i mina ögon fantastiskt! Jag kunde lika gärna hälsats välkommen igen måndag morgon, var mer beredd på det till och med!
På jobb pratar vi till och från om bemötande inom vården. Hur vi när vi hör hur en del blir bemötta känner skam över att representera hälsovård- även om "vi naturligtvis själva tycker vi är ganska duktiga". Men visst, vi jobbar inom ett "tacksamt" område. Om det nu ska spela roll? Patienter blir alltför ofta bedrövligt bemötta när de söker vård. Någon har en anhörig boendes på vårdhem där missvården är ett faktum! Självklart finns det änglar också! Många tack och lov!
Jag har besökt affärer där jag blir varmt mottagen, väl underrättad om varan jag kan tänkas köpa, välkomnas tillbaka. Jag går tillbaka. Idag senast fick jag en skön känsla efter min arbetsdag, trött, tom i huvudet. Kassörskan på Maxi hade ett sätt att till varje kund säga "jag önskar du ska få en fortsatt skön kväll!" Hon sa det med speciell värme och betoning, tittade bekräftande på varje kund. Jag tror de flesta av oss vaknade till och kände oss sedda, önskade henne detsamma. Jag kände mig varm av hennes sätt och nyvaken glädje denna måndag kväll ville bubbla upp inom mig! Jag kände jag ville ge något till henne och gick tillbaka för att tacka henne för hjärtligheten som kändes äkta. Vad hon än kände inom sig förmedlade hon något mycket värdefullt till de flesta av oss kunder, de av oss som kunde ta emot. Det måste varit oundvikligt att ta emot. Jag tror hon med sitt enkla medel, med värme i röst, ögon och budskap, fick oss passerande kunder denna måndagkväll att känna oss som "Happy people"! Det behöver vi inom vården bli bättre på- att se, lyssna, bekräfta, ge värme... fundera på hur jag själv vill bli bemött ... Så blir kanske fler människor blir lite mer "Happy people"!