Jag tycker inte det är mitt i sommaren förrän ungefär när jag fyller år i mitten av juli. Visst är väl ändå mid-sommar i mitten av juni- juli- augusti? Då blir det ju mitten av juli eller hur? Säkert därför jag inte har väderdepp. Än. Jobb två veckor till sen tre veckors oskrivna blad i kalendern... Känns tillfredsställande, skönt. Stiga upp när kroppsklockan vill vakna, käka lång brunch på altanen. Känna efter och ställa sig själv frågan "vad vill jag, vi, göra idag"? Stranden? Ligga i hammocken? Cykla på Ven? Verkligen ta det piano varje dag per definition och låta lusten styra till fullo! Jobbar två veckor ytterligare för att sedan åka till efterlängtade älskade Gotland! Vill inte längta till vecka 33 men längtar vansinnigt till Gotland!
Midsommar...Midvinter...Finns det nå´n motsvarighet till "mitt i livet"? Midlife? (varför heter barnmorska midwife på engelska?)  Fast då släpar man in engelskan i uttrycket- rätt? Fel? Mitt i livet, är det där jag är nu? Om jag ska bli 100 ja, men det har jag inte säkert tänkt bli. Det vet man ju inte innan. Vet inte om jag vill heller faktiskt. Men mitt i livet tycker jag är passerat. Min topp är passerad. Den ägde nog rum i slutet av familjelivet, kanske strax efter 40. Tror jag var på topp då på allehanda vis, faktiskt. Sedan har åren bara blivit rörigare och rörigare, men också roliga på annat vis! Jag känner att jag lever!! Rörigt behöver inte betyda katastrof! Rörigt kan betyda berg- och dalbana, upp och ner, hit och dit, roligt och tråkigt, skratt och tårar! Så är ju livet! Men det har varit rörigt i mitt liv, mycket involverat som jobb, jag privat, barn, kärlekar, boende... Känns som ordningen sakta, sakta nalkas. Jag tycker mig känna alltmer ro. Jag vet inte hur eller med hjälp av vad, jo vissa redskap är jag absolut på det klara med. Tror också det är händelser i tiden som leder mig. Jag låter mig följa tiden... Börjar lära mig lyssna, lyssna på mig själv och mitt inre framförallt. Det är inte det enklaste. Det har tagit och tar energi. Tränar mig på att ta hänsyn till mig själv, respektera mig själv. Hittar jag välmående blir jag stark och är jag stark räcker jag bättre till för det som är viktigtast för mig, barn och familj, nära relationer och vidare perifera relationer. En nalkande styrka jag känner är en nyfödd nyfikenhet! Nyfiken på att göra saker på egen hand, möta mig, nya möten med människor jag inte mött tidigare, resa på egen hand, sticka ut näsan på egen hand. De dörrar som öppnas, vad finns innanför? Vad kan de leda till? Nya upptäckter, nya möten? Vill veta mer om mer!
Tror jag passerat "midlife" och gjort uppväxt, arbete, utbildning, familjeliv första halvan. Nu står jag på andra sidan tröskeln och ska forska i andra halvan livet med "Livsforskning" på agendan. I den ingår att forska mer om mig själv, vad jag förmår, vad jag kan utmana, vad jag vill utmana, tänja på, ta emot och ge... Kan fylla på oändligt känns det som... Men nu, " in the middle of life" ska jag dra mig till sängs, "in the middle of the night" och sova några timmars skön midsommarnattssömn... Känner mig ganska tlllfreds för stunden. Ska bära den känslan  med mig... Trevlig midsommar!