Det går månader mellan inläggen... Jag hinner glömma, glömmer alltmer, hur man infogar en bild. Jag får inte in nya bilder. Kanske har bilden på ett vackert bubbelglas varit med förut? Ingen aning. Iofs vackra glas, klara favoriter. Sex glas köpte jag för många år sedan. Sex glas har jag kvar. Vissa glas eller porslin tycks gå sönder så fort man packat upp dem väl hemma. Inte dessa. Och de är välanvända. Vågar jag knappt skriva, då går ett glas i kras nästa gång jag använder dem.
Det är ofta känsla av nostalgi som får mig öppna datorn, minnas inlogg och skriva. Känslan och kallet är betydligt oftare än vad som blir av. Har som vanligt mycket jag bär på som vill hitta ut. Tankarna passerar dock snabbare än jag hinner agera och sätta mig att skriva.
vad när jag väl får till det. Som ikväll.
25... 26:e maj 2022. Ja, tiden rusar som vanligt. Bromsen... var är den?
Imorgon ska jag resa med dig älskade Joanna till Italien. Efter två år av epidemi ska det bli så coolt att bara få sätta fötterna på Kastrup. Vi ska köra i väldigt god tid har vi bestämt. Vi ska göra Kastrup innan vi drar till dig Tova i Italien. Italien. Jag har varit i norra Italien en gång. Sista familjesemestern var Niklas, Jacob, Tova och jag i Bibione. Vi bilade. Niklas gravt magsjuk och tillfrisknade långsamt, men semester fick vi. Du och jag Jacob var i Venedig och upplevde en stad med mycket vatten man bara ska ha varit i.
Men nu, nu ska vi hälsa på Tova som tågluffar två månader. En resa för dig hjärtat som inte blev som du och kompis planerade. Den tycks ha blivit bättre å dina vägnar. En resa inte bara på kartan utan också en inre resa är jag övertygad om. Du upplever, du känner, du smakar på livet. Glad å dina vägnar det faller väl ut trots reskamrat fick åka hem pga sjukdom. Du upptäcker det tom är bättre och mer upplevelserika att resa ensam. Beundrar ditt mod och styrka. Jag var så orolig innan du reste. Orolig för att du och kompisen inte skulle hålla ihop. Så blev du helt ensam. Men upptäckte fördelar med att resa ensam, utan att hämmas av någon annan du kanske inte klickade helt 100 med. Tänk vad man reser även inombords... Och inte bara du. Jag som mamma reser också inuti.
Jag reser allt rikare och genuint inombords ju äldre jag blir. Livet är överfullt. Jag tänker när jag orkar på hur jag ska ta bättre tillvara på mitt liv.
Kommit fram till en insikt. En insikt som lett fram till ett beslut. Beslutet handlar om att begränsa mina arbetsinsatser, ge mig själv en annan energi och ork. Jag vill inte längre bli uppäten av arbete. Jag vill inte längre vara semesterledig men med en hjärna som ändå arbetar. Och bara jag kan göra något åt det. Jag har tagit ett beslut. Jag gör något åt det. Jag kommer runt nästa årsskifte ta till mig en aktiv tanke om att bryta mitt mönster. Söka nytt. Sadla om. Arbeta sundare. Leva det liv jag har att leva.
Det rör sig som vanligt mycket i mig huvud. Märkligt hur tankar och känslor friskt rör sig i huvudet, i hjärtat, i hela mig.
Så mycket i tidigare liv jag har svårt släppa taget om. Lever stundtals i dagar som varit, hoppar fram i nuet och är rikt tacksam över allt och alla jag har nära mig. Det är vackert. Livet är vackert.
Jag vill vara mer rädd om mitt liv.
Hade så många fina tankar inom mig för en stund sedan. Jag hinner inte få ner dem.
Så dessa rader saknar direkt innehåll. Det blev rader i fritt flöde. Var nog meningen så just idag.
Ska sova. Imorgon ska jag packa, käka lunch med dig Joanna för att sedan köra till Kastrup och åka till dig Tova. Du Jacob fick frågan om att hänga med, men valde stanna hemma. Du och My har resor inplanerade i sommar och till vintern. Ni har hand om våra hundar. Det är bra. Ni, du, är med oss i tankarna. Puss och många varma moderliga kramar mina älskade ungar!
Det går månader mellan inläggen... Jag hinner glömma, glömmer alltmer, hur man infogar en bild. Jag får inte in nya bilder. Kanske har bilden på ett vackert bubbelglas varit med förut? Ingen aning. Iofs vackra glas, klara favoriter. Sex glas köpte jag för många år sedan. Sex glas har jag kvar. Vissa glas eller porslin tycks gå sönder så fort man packat upp dem väl hemma. Inte dessa. Och de är välanvända. Vågar jag knappt skriva, då går ett glas i kras nästa gång jag använder dem.
Det är ofta känsla av nostalgi som får mig öppna datorn, minnas inlogg och skriva. Känslan och kallet är betydligt oftare än vad som blir av. Har som vanligt mycket jag bär på som vill hitta ut. Tankarna passerar dock snabbare än jag hinner agera och sätta mig att skriva.
vad när jag väl får till det. Som ikväll.
25... 26:e maj 2022. Ja, tiden rusar som vanligt. Bromsen... var är den?
Imorgon ska jag resa med dig älskade Joanna till Italien. Efter två år av epidemi ska det bli så coolt att bara få sätta fötterna på Kastrup. Vi ska köra i väldigt god tid har vi bestämt. Vi ska göra Kastrup innan vi drar till dig Tova i Italien. Italien. Jag har varit i norra Italien en gång. Sista familjesemestern var Niklas, Jacob, Tova och jag i Bibione. Vi bilade. Niklas gravt magsjuk och tillfrisknade långsamt, men semester fick vi. Du och jag Jacob var i Venedig och upplevde en stad med mycket vatten man bara ska ha varit i.
Men nu, nu ska vi hälsa på Tova som tågluffar två månader. En resa för dig hjärtat som inte blev som du och kompis planerade. Den tycks ha blivit bättre å dina vägnar. En resa inte bara på kartan utan också en inre resa är jag övertygad om. Du upplever, du känner, du smakar på livet. Glad å dina vägnar det faller väl ut trots reskamrat fick åka hem pga sjukdom. Du upptäcker det tom är bättre och mer upplevelserika att resa ensam. Beundrar ditt mod och styrka. Jag var så orolig innan du reste. Orolig för att du och kompisen inte skulle hålla ihop. Så blev du helt ensam. Men upptäckte fördelar med att resa ensam, utan att hämmas av någon annan du kanske inte klickade helt 100 med. Tänk vad man reser även inombords... Och inte bara du. Jag som mamma reser också inuti.
Jag reser allt rikare och genuint inombords ju äldre jag blir. Livet är överfullt. Jag tänker när jag orkar på hur jag ska ta bättre tillvara på mitt liv.
Kommit fram till en insikt. En insikt som lett fram till ett beslut. Beslutet handlar om att begränsa mina arbetsinsatser, ge mig själv en annan energi och ork. Jag vill inte längre bli uppäten av arbete. Jag vill inte längre vara semesterledig men med en hjärna som ändå arbetar. Och bara jag kan göra något åt det. Jag har tagit ett beslut. Jag gör något åt det. Jag kommer runt nästa årsskifte ta till mig en aktiv tanke om att bryta mitt mönster. Söka nytt. Sadla om. Arbeta sundare. Leva det liv jag har att leva.
Det rör sig som vanligt mycket i mig huvud. Märkligt hur tankar och känslor friskt rör sig i huvudet, i hjärtat, i hela mig.
Så mycket i tidigare liv jag har svårt släppa taget om. Lever stundtals i dagar som varit, hoppar fram i nuet och är rikt tacksam över allt och alla jag har nära mig. Det är vackert. Livet är vackert.
Jag vill vara mer rädd om mitt liv.
Hade så många fina tankar inom mig för en stund sedan. Jag hinner inte få ner dem.
Så dessa rader saknar direkt innehåll. Det blev rader i fritt flöde. Var nog meningen så just idag.
Ska sova. Imorgon ska jag packa, käka lunch med dig Joanna för att sedan köra till Kastrup och åka till dig Tova. Du Jacob fick frågan om att hänga med, men valde stanna hemma. Du och My har resor inplanerade i sommar och till vintern. Ni har hand om våra hundar. Det är bra. Ni, du, är med oss i tankarna. Puss och många varma moderliga kramar mina älskade ungar!
